Absinthe. Vid första tanke så tänker 9 av 10 personer att det är den starkaste spritdrycken som finns och många rynkar nog på näsan. Sen drar vissa tankarna vidare till historian om van Gogh som konsumerade stora mängder Absinthe på daglig basis och som pga den drycken till slut gjorde det berömda beslutet att skära av sig sitt öra.

För de som har druckit Absinthe har gjort det pga att de önskar ”det starkaste som finns” av bartendern som serverar dem. Det finns dock så mycket mer att hämta från Absinthe gott folk. Så öppna öronen och sug i er min kommande faktatext och låt en ny dörr öppnas hos er. Absinth-dörren!

Absinten med sin ofta svagt gulgrönaktiga nyans används framförallt som aperitif och hade sin storhetstid runt förra sekelskiftet. Ordet absint kommer av latinets absinthium som i sin tur härstammar från grekiskans apsinthion vilket betyder malört. Lite mer ordlingo kring absinthe är att det engelska ordet för malört är wormwood som härstammar från det gammalengelska ordet wermud vilket har sin tyska motsvarighet i wermut som fått ge namn åt det beska starkvinet vermut och vermouth.

Absinthe innehåller en mängd olika örter men det är malörten tillsammans med anis och fänkål som ger den sin karakteristiska smak.
Det som har skapat en snackis kring absinthe är ämnet ”tujon” som kommer ur malörten. Halterna av tujon är numera reglerade inom åtminstone EU och i USA och saknar därför betydelse som till exempel försäljningsargument. Tester har visat att tujonhalterna i de allra flesta fall var lika låga även under absintens storhetstid.
Absint blir mjölkfärgad då man tillsätter vatten. Detta sker eftersom de eteriska oljorna i fänkål, anis och stjärnanis innehåller stora mängder anetol. Anetol är lösligt i alkohol men kristalliseras när alkoholhalten blir för låg. När vattnet spär ut absinten kristalliseras således anetolen och bildar den karaktäristiska mjölkigheten.

Absinthe bör, om ni frågar mig, drickas rent med en skvätt vatten och en liten sockerbit till. Den är också helt grym att nypa i en syrlig cocktail. Var dock ytterst försiktiga för smaken överröstar de flesta andra ingredienser.

Mycket av mina tips här brukar avslutas med att ni ska ”våga” prova på tipset i fråga. Detta gäller absinthe i allra högsta grad. Mycket kring absinthe förknippas med gröna demoner, hallucinationer, död osv men detta är något som minst sagt har förstärkts under åren.

Så, var inte rädda, Absinthe bits inte… Vad vi vet…